Nyheter - Övrigt - uppdaterad 14 november 2018

© 1997-2018 Tekn dr Göran Alpsten, Stålbyggnadskontroll AB


Stålbyggnadskontrolls monter på Stålbyggnadsdagen 2018-10-25

Tennce, Göran, Kalle och Staffan på Stålbyggnadsdagen 2018
Stålbynnadskontroll deltog på Stålbyggnadsdagen 2018 med Göran, Tennce, Staffan och Kalle.
Särtryck inför Stålbyggnadsdagen (1,2 MB) »

Presentationsfilm Stålbyggnadskontroll

StBK Presentationsfilm
Filmaren Petter Alke har gjort en kortare presentationsfilm om Stålbyggnadskontrolls verksamhet.
Se denna film (125 MB) »

Göran Alpsten - Problemlösare med många strängar på sin lyra

Göran Alpsten - Problemlösare med många strängar på sin lyra, Utdrag ur SBIs P197, 2017.
Läs denna artikel (pdf-fil 480 kB) »

Göran Alpsten har deltagit i IABSE-workshop i Helsingfors

IABSE-workshop i Helsingfors
Göran Alpsten har presenterat två rapporter på ett workshop anordnat av IABSE (Internationella Broföreningen) i Helsingfors på temat "Ignorance, Uncertainty and Human Errors in Structural Engineering". Läs mer ».

CE-märkning av skruvprodukter

Skruvar och muttrar till bärande stålkonstruktioner bör beställas som CE-märkta produkter.

Skruvprodukter till förband med normal åtdragning bör väljas enligt den harmoniserade standarden SS-EN 15048. Standarden medger skruvar som är helgängade. I de fall skruvarna dimensionerats med förutsättningen att det inte får finnas gänga i skjuvsnitt bör man även åberopa standarden SS-ISO 4014 för en delgängad skruv. Motsvarande standard för en helgängad skruv är SS-ISO 4017.

För 10.9-skruvar till högt förspända skruvförband bör man hänvisa till lämplig del av den harmoniserade standarden SS-EN 14399. Se vidare nedanstående notiser.

Jämstyrka i gängan vid dragbelastade skruvförband

Haveri i skruvförband med ändplåt och 10.9-skruvar
Typiskt beteende vid gängstrippning för 10.9-skruv
Skruv och murter HRD enligt SS-EN 14399-10
Vid dimensionering av skruvförband brukar man normalt räkna med samverkan mellan skruvarna i förbandet. I ett verkligt skruvförband kan en av skruvarna bli överbelastad i ett tidigt skede innan övriga skruvar medverkar väsentligt i kraftupptagningen. Detta kan bero på glapp mellan skruvar och grundmaterial i skjuvbelastade skruvförband, ofullkomligheter i passningen i förbandet och i praktiken ofrånkomliga skillnader i förspänningen av skruvarna i förbandet.

Kravet på erforderlig seghet i förbandet är speciellt viktigt i skjuvbelastade förband med flera skruvar i rad och i dragbelastade förband. Om skruvarna då inte har erforderlig seghet (duktilitet) för att medge en utjämning av lasten mellan skruvarna i förbandet kan en "blixtlåseffekt" uppkomma. Den bristfälliga segheten i en skruv kan bero på att skruven i sig har låg seghet, se nästa notis, eller att gängan inte är jämstark med skruvstammen och att brottbeteendet vid dragbelastat förband blir s k gängstrippning.

Översta fotot visar ett skruvförband med 10.9-skruvar som blivit överbelastat vid ett haveri och med gängstrippning som följd. Skruvar och muttrar i hållfasthetsklass 10.9 enligt standarderna SS-EN 14399-3 och 14399-4 uppfyller erfarenhetsmässigt inte kravet på gängstyrka i gängan.

Typiskt beteende vid dragbelastning till brott av en skruv i hållfasthetsklass 10.9 med tillhörande mutter enligt SS-EN 14399-3 eller -4 framgår av diagrammet. För att undvika blixtlåseffekt behöver skruv med mutter ha en viss deformationsförmåga utan avsevärd kraftminskning innan brottet sker. Av diagrammet framgår att deformationsförmågan är liten innan brottet sker, typiskt genom gängstrippning (den nedåtgående kurvdelen längst till höger).

Ett sätt att uppnå jämstyrka i gängan är att använda muttrar som är minst lika höga som skruvdiametern. Produkter enligt SS-EN 14399-10:2009 med mutter typ HRD (se vidstående figur) uppfyller kravet.

Seghet hos 10.9-skruvar

Det har framkommit erfarenheter att skruvar i hållfasthetsklass 10.9 kan ha en bristfällig duktilitet (seghet) och därmed inte vara lämpade för användning i t ex dragbelastade skruvförband eller skjuvbelastade förbandstyper med normala hålspel. En lämplig åtgärd är att se till att den provning som utförts av skruvarna har omfattat fullgrov skruv och med krav på erforderlig duktilitet. Se vidare Handbok TR-stål/N sida N9-12.

En ytterligare åtgärd för att undvika "blixtlåseffekt" vid skjuvbelastade skruvförband med 10.9-skruvar är att överväga tillämpning av ett snävare hålspel, t ex serie fin med 1 mm hålspel i stället för serie medel med normalt 2 mm hålspel.

Val av elektroder för svetsning av konstruktionsstål

Spalt "Ståldoktorn har ordet" i Svensk Verkstad nr 2006-4
En spalt i Svensk Verkstad har behandlat val av elektroder för svetsning av konstruktionsstål.

Klicka här för att ladda ned spalten som en pdf-fil.

Resultat publicerade från sex års mätningar på en stålskorsten

90 m hög skorsten i Växjö där kontinuerliga mätningar utförts En artikel Structural behaviour under wind loading of a 90 m steel chimney av Pär Tranvik på Alstom och Göran Alpsten har publicerats i tidskriften Wind & Structures. Artikeln redovisar resultat från sex års kontinuerliga mätningar på en hög stålskorsten försedd med en mekanisk dämpare, där initiella svängningsproblem ledde till utmattning i stålkonstruktionen.

En ytterligare rapport, Long-term measurements of structural response of a tall steel chimney equipped with different damping devices, som redovisar samma skorstens egenskaper efter komplettering med en friktionsdämpare, har presenterats vid en internationell konferens om vindbelastade konstruktioner i Prag i juli 2005.

Kjellbergsmedaljen i guld till Göran Alpsten

Kjellbergsmedaljen Svetskommissionen har tilldelat Göran Alpsten sitt stora pris, Kjellbergsmedaljen i guld "för stora insatser för en förbättrad utmattningsdimensionering och för ökade kunskaper om utmattning av svetsade konstruktioner". Medaljen har sedan 1941 tilldelats ett tiotal mottagare.

Göran Alpsten ledamot i Nordcerts Tekniska Råd

Nordcerts Tekniska Råd för Stålbyggnad  (Göran Alpsten t h) Göran Alpsten är ledamot av Nordcerts Tekniska Råd för Stålbyggnad. Rådet har haft ett sammanträde i Kista Science Tower, se foto från byggnadens tak 128 m över marknivån.


© 1997-2024 Stålbyggnadskontroll AB